I köptagen

Nu har jag gjort det! Köpt en lägenhet alltså! Efter att ha förlorat budgivningen på drömlägenheten och efter att ha insett att jag inte har obegränsade resurser att klara läget när räntorna höjs igen så beslöt jag mig för att tänka om. Istället för att bo i Slottstaden, den fina (och dyra!) stadsdelen nära havet och parkerna där jag haft fyra lägenheter under min ungflickstid, så har jag valt att ha mitt delsbo på Möllan, mitt i stan. Där är det billigare att bo och också mera utmanande. Nu får jag chansen att lära känna en ny del av stan och dessutom en av de mest spännande delarna. De som känner till Möllan vet att området tidigare var ansett som ett område med stora sociala problem, men på senare år har detta börjat förändras. Idag är Möllan ett område där de små invandrarbutikerna trängs med mysiga caféer och musik-klubbar. På torget blomstrar torghandeln, här kan man köpa fräscha grönsaker och frukt och bär för en spottstyver. De som bor på Möllan nuförtiden är till stor del ungdomar, många av dem med ett stort kultur- och miljöintresse. En del spår att nästa steg för Möllan är att lyxrenoveringen tar vid och att det blir ytterligare ett strömlinjeformat område för den övre medelklassen. Jag hoppas de har fel!

Min lägenhet är pytteliten men ändå ljus och riktigt fräsch. Den ligger fyra trappor upp med fönster mot gården så det är lugnt och fridfullt. När jag tittade på den så var den pimpad av någon inredningsfirma och jättefin. Det blir väl inte riktigt den looken när jag flyttar in med mina loppisfynd men det får duga. Redan på onsdag får jag den och vill naturligtvis genast provbo. Lite spartanskt lär det bli i början, jag har inte ens en tallrik att äta på!

När jag skriver detta är jag nyss hemkommen från en tjänsteresa till Shangahi. Tror att jag har nämnt att Malmö stad ska vara med på världsutställningen där nästa år. Jag och en kollega har fått förtroendet att arbeta med Malmös deltagande i det s.k. UBPA, Urban Best Practise Area, där städer från hela världen ska visa upp sitt arbete med hållbar stadsutveckling. Därför har vi nu tillbringat en vecka där borta, i ständiga möten med alla från den kinesiska utställningsorganisationen till det svenska exportrådet. Det är min kollega som är projektledare, jag är denna gång endast bollplank och stöd, vilket känns ganska skönt emellanåt när jag ser vad som ska åstadkommas!

Shanghai är en spännande stad som innehåller allt. Skyskrapor och neon blandas med gamla små kinesiska hus. Det är lyx och fattigdom om vartannat. Och vilket myller av människor! Vädret var ganska kass, grått och regnigt, men det var varmt ändå, ungefär 27 grader. På sommaren lär det vara ungefär 40, med hög luftfuktighet, vilket fick mig att bäva en smula med tanke på att vi nog kommer att tillbringa en del tid i Shanghai då. Jag är INTE bra på värme!

Vi beslöt att skippa den svindyra hotellfrukosten och äta frukost på stan. Varje morgon gick vi därför till vårt lilla frukosthak där vi käkade nudelsoppa med sisådär 50 kineser. Den kostade ca 5 spänn (!) och gav tillfälle till intressanta inblickar i det kinesiska vardagslivet. På vägen tillbaka stannade vi och tittade på morgongymnastiken på torget. Olika grupper utförde de mest skilda sorters motion; det var någon sorts tai chi med svärd, det var damer med små bollar som närmast påminde om Malmöflickorna, det var solfjädersdanser och helt vanlig badminton. Allt ackompanjerat av kinesisk musik ur små högtalare. Fascinerande!

Någon av alla människor vi hade möte med tipsade om ett väldigt trevligt område med konstgallerier så en ledig kväll styrde vi kosan dit. Det skulle vi aldrig ha gjort! Vi hamnade på ett galleri med foton och förlorade genast besinningen. Det var några av de vackraste foton jag sett och jag kunde inte behärska mig utan köpte flera stycken att hänga på väggen min nya lägenhet. Min vånda efteråt (jag hade ju shoppat!) lindrades något av att min snälla kollega hävdade att det inte någon pryl jag hade köpt utan en konstupplevelse. Jag vet inte om jag kan hålla med om det, men det fick mig att känna mig något mindre misslyckad. Och fotona kommer att se underbara ut på väggen i mitt lilla bo!