Att sjunka ner

Jakten på begagnade, nödvändiga prylar till lägenheten går vidare. Nu har jag köpt en soffa på Blocket! Efter en tids letande hittade jag soffan med stort S. En snygg grå sak som såg mjuk och gosig ut. När det visade sig att ägaren bara bodde ett stenkast från lägenheten så var det så mycket bättre. Fick med mig den tålmodige maken och en muttrande tonårsson som bärhjälp. Och som de bar! Det visade sig att ägaren till soffan bodde fem trappor upp utan hiss! Med hjälp av den stackars ägaren, en glad dansk som förmodligen ångrade vad han gett sig in på, bars soffan fem trappor ner, tvärs över den stora brusande Amiralsgatan (till tonåringens stora förtret, det var PINSAMT att bära omkring en soffa så att alla såg) och sedan fyra trappor upp utan hiss. De hjältemodiga bärarna huffade och puffade men kämpade på. Sist kom jag och tioåringen med soffkuddar och soffben. De sistnämnda fick vi skruva av för att överhuvudtaget få ut soffan från det lilla vindskyffe den kom ifrån. Snacka om att jag var nervös för att vi inte skulle få in soffeländet genom dörren till min lägenhet, men det gick som en dans, turligt nog. Annars tror jag mina bärare hade lämnat den där i trapphuset för evigt, som ett monument över mitt habegär och min dåliga planering.

Nu står soffan på plats och den är underbar. Fast värdelös! Den är alldeles för skön! Den inte bara ser gosig ut, den är otroligt mjuk och skön. Utan tvekan den skönaste soffa jag haft. Två kvällar har jag spenderat i den med målsättningen att se på TV. Omöjligt! Jag sjunker ner i soffan, somnar omedelbart och missar varenda program! Sedan vaknar jag mitt i natten och undrar vad som hände.

Nu återstår bara att hitta en lika skön säng så att jag slipper madrassen på golvet. Sedan kommer jag att tillbringa min tid i lägenheten i total medvetslöshet!