söndag 10 maj 2009

Våndor!

Nu har jag stött på mitt första riktiga problem som jag tyvärr blev tvungen att lösa med ett inköp, eller rättare sagt två. Inte bra! Som jag tidigare nämnt så köpte jag en kajak i vintras (långt innan köpstoppet dök upp i mitt huvud). Min plan var att ha den på den lokala kanotklubben men där fanns ingen ledig plats. Då dök möjligheten upp att förvara den på ett ”kajakhotell” nära kanalen som Kajak-event, vår underbara kanotaffär, disponerar. Jättebra, tyckte jag. Nu visade det sig att jag inte klarar av att ha kajaken där, jag är helt enkelt för klen för det lyftande och släpande som krävs för att få farkosten i vattnet. Att transportera den på släta marken gick bra med hjälp av en kanotvagn som fanns till utlån. Men att släpa ner den från andra våningen till marknivå och sedan från marknivån nerför två trappor till kanalen blev mig övermäktigt. För att inte tala om att släpa eländet upp igen efter att ha paddlat en timme eller två. Jag orkade bara inte! Återstår alltså att ha kajaken hemma och antingen paddla i Öresund
(500 meter från vårt hus på släta vägen) eller lägga den på biltaket och köra den till kanotklubben där jag kan köra nära vattnet och lägga i den i kanalen. Sagt och gjort, kajaken måste hem!

När detta beslut fattats uppstod ett akut problem: vi har ingen lasthållare på taket på bilen! Och heller ingen kajakvagn för att ta kajaken de 500 meterna ner till havet. Olika lösningar stöttes och blöttes. Att låna någon annans bil denna gången skulle kunna gå, men skulle inte lösa problemen på längre sikt; vi kan ju inte springa och låna andras bilar så fort jag ska paddla i kanalen. Dessutom ville jag ju kunna ta med kajaken upp till Bohuslän i sommar och då måste vi ju använda vår egen bil. Vi kunde heller inte komma på någon som faktiskt har lasthållare. Jag försökte med mina föräldrar som brukar spara på saker men nej, ingen lasthållare där heller. Köpa begagnat var nästa lösning men en snabb titt på Blocket bekräftade vår aning om att lasthållare är hopplöst ute; endast en uppsättning fanns till salu som inte passade vår bil och dessutom var svindyr.

Där någonstans gav vi upp och maken körde till Biltema och köpte ett par lasthållare för 300 kr. Man skulle ju kunna hävda att det var han som köpte dem och inte jag, men eftersom bilen är gemensam egendom och kajaken är min så blir det bara en krystad ursäkt: härmed erkänner jag att jag gjort ett inköp! En pryl! Visst kan det kännas berättigat, alternativet hade varit att låta kajaken ligga oanvänd i ett år, men det känns ändå som ett nederlag. När det gäller kajakvagn diskuterade vi att försöka bygga en egen, men vi insåg nog båda att det var mest snack; vi är inte av naturen händiga någon av oss så det hade helt enkelt aldrig hänt! Kajakaffären är dock vänliga nog att låta mig få pengarna tillbaka för de tre månaders hyra jag betalt i förväg för platsen i kajakhotellet. Istället för att ta mot pengarna så ber jag att få en kanotvagn. Det känns nästan som en bytesaffär men det vore att lura sig själv; det andra inköpet är ett faktum! Jäklar!

3 kommentarer:

  1. Äh, det där är väl inte något "inköp av pryl"? Du har ju köpt upplevelser för pengarna och det är ju tillåtet, eller hur? Ta det inte som ett nederlag. Det gagnar ingen. Fundera istället på hur många gånger du ska använda dina prylar innan de är "avbetalda" istället. Är en gång ok? Nej, för då har du köpt en pryl. Fler än 10 gånger? Ja, då har du ju köpt 10 upplevelser.

    Paddla lugnt med hälsningar från Kanadickan

    SvaraRadera
  2. Tack för uppmuntran! Du är klok som en gammal uggla! Hoppas du har det bra "over there".

    SvaraRadera
  3. Hej Johanna,

    nu har ni ju redan köpt era hållare, men om man har ett takräcke kan man fästa kajaken på taket utan speciella hållare. Några bitar gammalt liggunderlag och bra remmar behövs dock. Folk på kanotklubben kan visa dig hur man surrar ordentligt (om du inte redan kan...).
    Lycka till med paddlingen!

    SvaraRadera