Att handla billigt

Jag har varit på tjänsteresa några dagar på Gotland, i Visby närmare bestämt. Vilken underbar liten stad det är, man blir alltid förvånad när man kommer dit, den är liksom helt overklig, som en saga. Men så är den ju utsedd till världsarv också! På lediga stunder har jag traskat runt i gränderna eller utmed havet och bara njutit. Nu är jag hemma igen men fast besluten att snart återkomma!

På vägen dit läste jag boken ”Sjukt billigt – Vem betalar priset för ditt extrapris?” av Jörgen Huitfeldt, Thella Johnson och Ola Wong. Det skulle ursprungligen bli ett radioreportage i P1:s Kaliber men det blev även en bok. De tre författarna reser runt i Kina, ett land där mycket av det vi köper i Sverige tillverkas, och undersöker hur tillverkningen går till och hur arbetsmiljön är för dem som arbetar i fabrikerna. De tittar bl.a. på smycken som sedan säljs här hemma på Glitter, Albrekts guld, Guldfynd, Hallbergs, Åhléns m.fl. svenska företag. Det är skrämmande läsning! Hur många vet att de billiga bijouterier som vi köper för en spottstyver här hemma ofta tillverkas av människor som jobbar 10-12 timmar om dagen, sju dagar i veckan, för en usel lön och att dessa människor dessutom ofta drabbas av silikos, en dödlig sjukdom, eftersom de utsätts för stendamm när de slipar smyckena utan någon skyddsutrustning. När detta sker får de ingen eller mycket liten ersättning av arbetsgivaren, oftast förnekar företaget att de över huvudtaget varit anställda. Eftersom de aldrig fått något anställningsintyg har de ingen chans utan lämnas åt sitt öde att sakta tyna bort. Man tappar liksom lusten att shoppa billiga smycken när man läser sånt, eller hur?

Ett annat exempel som tas upp i boken är tillverkningen av gatsten som sker under liknande villkor. Denna gatsten köps sedan bl.a. av svenska kommuner som vill spara pengar. Enligt boken ligger det billig kinesisk marksten i de hållbara områdena Hammarby sjöstad i Stockholm och Västra Hamnen i Malmö. Enligt de kinesiska försäljarna frågar svenskarna bara om det förekommer barnarbete. Blir svaret nej är man nöjd.

Sedan radio-reportaget gjordes har det dock gjorts en hel del förbättringar enligt boken. Kraven från de svenska inköparna har skärpts, och arbetsförhållandena har blivit bättre på sina håll. Det råder dock inget tvivel om att mycket finns kvar att göra. För oss konsumenter här hemma gäller det att tänka ett varv till. Det finns en anledning att saker och ting är billiga! Antingen har man gett tusan i arbetsmiljön, eller så betalas inga vettiga löner. Eller så tar miljön stryk. I värsta fall alla tre! Det är kanske dags att vi inser att när vi handlar billigt så är det någon som betalar i andra änden. Dyrt! Att bojkotta känns inte som någon lösning, det resulterar ju sannolikt bara i att människor som redan lever på marginalerna förlorar jobbet. Istället måste inköparna ställa krav och vi måste i alla led vara beredda att betala mer för våra produkter. Det drabbar ju i slutändan oss privatkunder och skattebetalare, men det har vi kanske råd med om vi shoppar mindre?