En ny finurlighet

Många vänner och kollegor är vänliga nog att fråga mig hur det går med mitt prylfria år. Jo tack, det går bra säger, jag, men det har ju bara gått några veckor än. Det finns ingen anledning att slå sig för bröstet ännu. Kom tillbaka om några månader så är det kanske annat ljud i skällan!

Jag har upptäckt att det är stor skillnad mellan det behov som uppstår hemma och som triggas av en konkret situation och det behov som uppstår i affären. Behovet i affären är ju egentligen bara ett habegär som uppstår därför att jag ser något som jag tycker är fint och som jag vill lägga vantarna på. Jag är väldigt förtjust i att ”gå på stan” och då uppstår det behovet tämligen ofta. Resultatet bli förstås ett gäng prylar hemma som jag inte behöver och, framför allt, en hel del kläder i garderoben som jag sällan eller aldrig använder. Det behovet är egentligen ganska lätt att bli av med har jag märkt; man går helt enkelt inte i affärer!

Det behov som uppstår hemma i en praktisk situation är mer verkligt och därför svårare att mota i grind. T.ex. upptäckte jag häromdagen att vi behöver mer galgar. Ett verkligt behov som jag upptäckte när jag stod i tvättstugan och helt enkelt inte kunde hänga upp all tvätt pga. galgbrist. Före mitt prylfria liv hade jag helt enkelt gått ut och köpt fler galgar och så hade saken varit ur världen. Nu fick jag besinna mig och tänka en gång till. Lösningen blev att jag helt enkelt gick igenom mina garderober på jakt efter galgar. Jag hittade en hel del kläder som jag sällan eller aldrig använder som kunde läggas undan eller skänkas bort. Vips hade jag ett helt gäng nya galgar!

Ett annat problem som uppstått handlar om ”lastutrymmet” på min cykel. Fastän mina barn numera är för stora för att sitta i barnsits har jag behållit sitsen bak på cykeln. Där lägger jag min ryggsäck när jag ska cykla till jobbet och när jag cyklar och handlar är den perfekt att sätta en stor pappersmatkasse i. Nu har ICA bestämt sig för att ändra formen på sina pappersmatkassar till förmån för en lägre och bredare modell. Passar inte alls i barnsitsen! Visserligen har vi ett stort antal begagnade papperskassar hemma som räcker ett tag men när de går ur tiden blir det lite bökigt. Jag har heller inte sett några bra tygkassar som är lika rymliga och som skulle passa. De flesta tygkassar är alldeles för små för storhandling. I mitt gamla liv hade jag skippat barnsitsen och gått och köpt en designad trådkorg som jag sett i cykelaffären. Den är snygg och skulle nog passa för ändamålet. Dessutom skulle det ju kännas ganska bra rent symboliskt att befria mig från småbarnsåren genom att göra sig av med barnsitsen, det har jag tänkt länge. Men nu? Kanske kan man bygga sig något själv? Eller använda en gammal läskback? Nej, den är nog för liten. Hmmm, det här livet kräver en helt ny sorts finurlighet!